fredag 12 april 2013

Teknik: Bygg ett eget hus i sketchup.

12/4 Fredag.






Idag har jag gjort grunden på huset, några fönster, entrén och en takpool. Sen har jag lagt till några färger.

15/4 Måndag.


Idag har jag satt dit en pool och en studsmatta. Jag hade problem med att sätta dit fönster så jag sket i det. Sen har jag satt in en säng som flyger med en stege inuti huset.

tisdag 19 mars 2013

Ljusvideo

Videon finns på mikaelas blogg HÄÄÄÄÄÄR
HEEEEJDÅÅÅÅ! !!! ! ! ! ! ! ! !

fredag 15 mars 2013

Tacosoppa

Jag jobbade med mikaela.

Först fräste vi köttfärsen med tacokrydda i och skalade två morötter, sen kokade vi spagettin. När spagettin hade kokat klart så hällde vi i köttfärsen i spagettin. Så hällde vi i lite mer tacokrydda. Sen lät vi det koka lite.

Jag har lärt mej att man inte ska krydda så mycket.

fredag 8 mars 2013

Stekt falukorv med stuvad vitkål och potatis.

Jag jobbade med vilma och rickard.
Först hackade vi vitkolen och skalade potatisen, sen fick de koka i två grytor. Sen skar vi falukorven. Sen stuvade vi klen i en kastrull medans potatisen fortfarande kokade. Sen stekte vi falukorven. Sen var det klart.
Jag tyckte inte det var speciellt gott.
Jag har lärt mej hur man stuvar.

måndag 4 februari 2013

Blanda en syra och en bas

Material: 2 bägare, tratt, filterpapper, liten bägare, saltsyra (HCI), kol, natriumhydroxid och indikator.

Utförande: Vi mätte upp 50 mililiter saltsyra i den ena bägaren. Sen mätte vi upp lika mycket i den andra bägaren fast natriumhydroxid, sen tillsatte vi ett par droppar med indikator. Sen hällde vi försiktigt ner saltsyran i natriumhydroxidet samtidigt som vi bandade, sen slutade vi blanda när indikatorn visade att blandningen var neutralt. Sen kände vi hur det kändes när man tog på utsidan av bägaren. Sen tillsatte vi två skedar kol och rörde om. Sen filtrerade vi blandningen och smakade på det. Sen hällde vi vätskan i en liten bägare och kokade av vättskan.

Hypotes: Den kommer va varm å grön.

Resultat: När man har blandat så den blev grön så var den varm. När man blandar en bas och en syra bildas en neutralisaion. Den gröna vätskan var varm.

Slutsats: Man häller i kolen för att btb'n ska försvinna. Btb'n funkar inte riktigt som den ska för att den blev rosa och inte gul.

måndag 21 januari 2013

No labbar

1. Blir man sur av vatten?

Matereal: Bägare, kranvatten, destillerat vatten och indikator.
 Utförande: Först fyllde vi en bägare med vatten till hälften, sen tillsatte vi några droppar indikator. Sen gjorde vi samma sak med destillerat vatten.
Hypotes: Jag tror vattnet är neutralt och indikatorn är basiskt.
 Resultat: Vattnet var basiskt. Det destillerade vattnet var neutralt.
 Slutsats: Jonerna gör att vattnet blir basiskt.

2. Blås i vattenglaset

Matereal: Bägare, sugrör, indikator och vatten.
Utförande: Vi hällde några cm vatten i en bägaree, sen tillsatte vi några droppar indikator. Sen blåste vi i sugröret i vattnet. Sen mätte vi pH-värdet.
Hypotes: Jag tror det blir neutralt.
Resultat: Andningsluften är sur.
Slutsats: Jag har lärt mej att andningsluften är sur och koldioxiden ändrar pH-värdet.

torsdag 17 januari 2013

Syror!

 En syra är ett ämne som lämnar vätejon (H+). Syror kan ge otäcka frätskador och kan även lösa upp metaller. Därför har oftast flaskor med syra varningssymboler.
Det finns svaga och starka syror.
Svaga syror
Dom svaga syrorna är ättiksyra/Etansyra (CH3COOH) som änvänds inläggning av t ex gurka, eller som del i förnsterputs. Sen finns det citronsyra (C6H8O7) som används vid matlagning för surgörning eller i en del konserveringsmedel. Ett kännetecken för citronsyra är att det är surt, det finns i bland annat citron, apelsin och lime.
Myrsyra/Metansyra: Man kan känna syran när man håller handen över en myrstack. Myrorna avger denna syra som ett försvarssystem.
Kolsyra: (H2CO3) används i läsk

Starka syror
Svavelsyra: (H2SO4) är en av dom starkaste syrorna och används som vätska i bilbatterier.
Saltsyra: (HCl) är egentligen en gas. Denna löses i vatten och saltsyra bildas. Saltsyran ryker ofta vilket är ett resultat av att syran lämnar vätskan som gas. Gasen kan återigen bilda små droppar med saltsyra. I vätskan finns det fria vätejoner och kloridjoner.
Salpetersyra: (HNO3) Förvaras mörkt för den sönderdelas i solljus. Syran har en förmåga att gulfärga proteiner. Detta kan visas om en droppe landar på nageln. Efter en stund så blir nageln gul. Då syran reagerar på oädla metaller avges gaser som kallas för nitrösa gaser. Dom är rödbruna och är mycket giftiga.

Det finns en regel som heter SIV, regeln som säger att man alltid ska hälla syra i vatten. Anledningen till detta är för att om man häller en droppe vatten i syran så blir det omedelbart varmt och det kan övergå till gasform. Om detta skulle ske så är risken att vattendroppen skvätter upp och ta med sig syra. Stänk kan därför överraska personen som blandar. Häller man istället syran i vattnet så undviker man detta.